1945-05-02

Junkers Ju 52/3m g14e, Werk # 640416

Fliegerstaffel des Führers

  • Major Hans Jochum Schneider, Flugzeugführer
  • Major Carl Schneider, Beobachter
  • Ernst Günther, DHL-Bordfunker
  • Ernst Linnz, DHL-Bordmechaniker
  • Gertrud Schneider, Passagerare
  • Gustawa Schneider, Passagerare
  • Irmelin Schneider, Passagerare
  • Monica Schneider, Passagerare

 

Flykten till Bonarpshed

- Text av Bengt Hermansson -

Bonarpshedmaskinen Junkers Ju 52/3m g14e U-1 werk # 640416 DP+FJ.
Foto via Bo Widfelt

Ett tremotorigt transportflygplan av typen Junkers Ju 52 /3m g14e U-1 startade klockan 04:00 från en bas i Schleswig den andra maj 1945. Flygplanet, som 1944 byggts om till "sanitetsflygplan" tillhörde Fliegerstaffel des Führers och disponerades av Hitlers andreläkare, Dr Brand. Planet hade de senaste veckorna genomfört evakueringsflygningar från Berlin med två bröder, majorerna Hans och Carl Schneider, som piloter. För att undgå att tas tillfånga av ryssarna hade planer gjorts att med familjemedlemmar flyga med planet till Östfriesiska öarna där bröderna hade en fastighet. När budet kom om Adolf Hitlers död ansåg sig bröderna lösta från sin trohetsed och beslöt flyga mot Sverige.

Med på denna sista flygning var förutom bröderna, Carls fru Gustawa och deras två döttrar Irmelin och Monica, brödernas mor Gertrud samt två civilklädda besättningsmän, Ernst Günther och Ernst Linnz, som varit anställda vid Lufthansa. Dessa båda tjänade som signalist och färdmekaniker ombord på flyktmaskinen.

Vid sextiden på morgonen hördes motorbuller över Ljungbyhed. Dimman låg tät över fältet och ingen visuell kontakt med planet gjordes. Tyskarna styrde i stället mot Bonarpshedsfältet där sikten var bättre och landade där klockan 06:10.

Riseberga hemvärn från försvarsområde 13 var snabbt på plats för ett omhändertagande. Hemvärnschef, fjärdingsman Eric Dahlquist larmade omedelbart Krigsflygskolan på Ljungbyhed som sände personal till platsen. Anmärkningvärt var att de båda tyska Majorerna kände till trakten och pratade bra svenska. En av dom hade tidigare besökt Ljungbyhed vid någon typ av tävling.

Samtliga tyskar som var ombord på planet betraktades som civila flyktingar och blev av den anledningen inte internerade eller utlämnade till Sovjetunionen.

Flygplanet flögs över till Ljungbyhed av svensk flygvapenpersonal med Kapten Vestergren som flygförare. Här blev det stående i flera år. Planet ägdes av Sovjetunionen som krigsbyte men togs, på grund av dålig tillsyn, aldrig över till Sovjet utan skrotades i Sverige 1950.

Några föremål finns kvar av originalmaskinen än i dag. En replika av "bonarpshedsmaskinen" och ett fullskalediorama om händelsen den andra maj 1945 finns på Svedinos Bil och Flygmuseum i Ugglarp, söder om Falkenberg. Allt är gjort i samarbete med FLC.

Planet transporterades till F 5 Ljungbyhed, där det stod uppställt fram till 1950 då det skrotades.
Foto via Nicklas Östergren

Foto via Nils-Arne Nilsson

Svenska mekaniker provkör motorerna på Ljungbyhed.
Foto via Gösta Kersmark

Gösta Kersmark inne i planet med tavlan av Adolf Hitler.
Foto via Gösta Kersmark

g14e hade stora lastluckan.
Foto via Bo Widfelt

Planet var utrustat med en " Unfallsmelder" i porslin med olika symboler att trycka in vid ett eventuellt haveri.
"Unfallsmelder" ansågs lätt att återfinna och kunde då vara ett spår i haveriutredningen.
Foto via Bo Widfelt

Flygplanet uppställt på Ljungbyhed.
Foto via Bo Widfelt

Planet bogseras bort för skrotning 1950. Foto via Bo Widfelt

På väg till skrotning. Foto via Bo Widfeldt

På väg till skrotning. Foto via Bo Widfeldt

På väg till skrotning. Foto via Bo Widfeldt

På väg till skrotning. Foto via Bo Widfeldt

Replikan på Svedinos Bil och Flygmuseum. Foto via Bengt Hermansson

Dioramat på Svedinos. Foto via Bengt Hermansson

Dioramat på Svedinos. Foto via Bengt Hermansson

Foto Nicklas Östergren

Foto Nicklas Östergren

Huvudkompassen från flygplanet finns bevarad i FLC:s samlingar.
Foto via Nicklas Östergren

Skåp som tillhört Ju 52:an ( föremålet ingår i FLC:s samlingar). Foto via Bengt Hermansson

Skåpets insida. Foto via Bengt Hermansson